Läges
rapport från mitt skärgårdskryssar bygge.
30:a
– 22:a
Av
Lars Nordlund
För ett år sedan skrev jag en rapport om mitt 30:a bygge i Skärgårdskryssaren och kommer nu med en ny rapport.
Följande har hänt:
Med det praktiska byggandet, i
stort sett ingenting, men med planerandet och tänkandet har ett drastiskt
beslut vuxit fram. Min 30:a skall nu bli en 22:a !!! Många sätter
nog kaffet i vrångstrupen och tror att jag fått hjärnsläpp. Jag har själv
tidigare inte ens tänkt tanken på att göra en 22:a av det stora
skrovet. Men nu är beslutet taget. Nya ritningar är inlämnade till KN. Mätningsoraklet
Johnny Åstrand är bokad som mätningsman och bollplank för lösningar. Han
tycker det verkar vara ett mycket intressant projekt. En ny ”orealistisk”
tidplan gjord – att få båten seglingsbar till sista veckan i juli!!!
I sak är jag annars helt överens
med Andreas Falkenmarks konstaterande i Skärgårdskryssaren nr 1 2002
– ”30an, the one and only! 30-klassen är den bästa av alla skärgårdskryssarklasser.
Den vackraste och mest proportionerliga.” Får jag lust kan jag ändrar mig
igen om det blir samma tryck i 30-klassen som det nu är i 22-klassen)
Bakgrund till mitt ändrade
beslutet är följande. I januari för ett år sedan vägde jag skrovet och
det nya däcket under överinseende av KN ordförande Olle Madebrink. Skrovet
med Swede 41 kölen (ingen skärgårdskryssarköl) och ett antal bottenstockar
(för få enligt regeln) vägde 465 kg och det nytillverkade däcket med
rufftak och sittbrunnssargar 186 kg.
Kontaktade Erik Zarin i Köping som
bygger Reimers 30:or och 22:or i plast. Hans 22 skrov med alla bottenstockar på
plats brukar väga runt 520 kg och har ungefär 3 kvm mindre panelyta än mitt
skrov, vilket gör nästan 30 kg till. Mitt skrov är då c:a 85 kg för
lätt, men med några fler bottenstockar och ombyggnad av kölen kommer jag
troligen ganska rätt. Panelvikten för en 22:a är enligt regeln 1.7 kg/m² lägre
än för 30:an.
Det nytillverkade däcket är också för lätt för att klara regel kravet på 30:ans däckpanelvikt men stämmer nästan med 22:ans.
Med lite förutseende och regelstudier kan jag med vissa ändringar omregistrera båten till 30:a.
Regeln är uppbyggd så att om
jag ökar deplacementet till vad en 30.a bör ha – 2600 - 2700 kg
kommer Lx måttet att öka och båten flyta djupare vilket automatiskt ger större
K och V1 vilka är de kritiska måtten på mitt skrov. Viktökningen görs
huvudsakligen genom att öka kölvikten 5 - 600 kg till totalt runt 1400 -1500
kg. Ökningen av blykölen har jag en ide om att placera invändigt i form av
blytackor som bultas fast i kölsulan som vid blykölen är ovanligt bred, utvändigt
på bredaste stället 300 mm. Regeln anger ej på vilken sida av kölsulan som
blykölen skall bultas fast. Detta blir ett fall för KN att lösa. Botten
stockar, ringspant, kölutbyggnad, roderaxel m.m. dimensioneras redan nu för
30:ans regel krav. Det ger så liten och lågt placerad viktökning.
Panelvikten i skrovet kan ökas genom mera laminat och stringers på insidan
skrovet. Panelvikten i däcket ökas genom att t.ex. epoxi limma 6mm
oregonpine ribbor och mahogny skarndäck.
Ovanstående resonemang
sammantaget med den stora entusiasm och intresse jag mötte på 22 klubbens möte
15 december förra året, har fått vågskålen att väga över till 22:a. Det
känns tydligt att det är ett märkbart uppsving för 22 intresset. På mötet
var bl.a. Stefan Andersson, Hummingbird, som generöst erbjöd mig 22:a prylar
av olika slag. Diskussioner med gamla 22 rävar som Ragge Lindstedt och
Bertil Klinga som båda byggt plast 22:a i den nya Silver formen. Ragge är
mycket nöjd med sin och har under sommaren fått betydligt bättre trim på
sin Cheri än hon hade under Kryssarpokalen i somras. Silver är också en
stor voluminös Reimers 22:a som visat sig segla mycket bra. Min koncept blir
ett snäpp värre när det gäller volym, fribordshöjden 4 cm högre, och däcksbredden
12 cm större, än Silver skrovet.
På SSKF´s årsmötet informerade
Göran Dahlström, konstruktör och byggare av Raphsody båtarna, om hans
planer på ett 22 bygge. Göran hör till samma generation som jag, en
generation som ofta började sitt seglarliv i ungdomen med segelkanoter och
gamla skärgårdskryssare och i dag, när de närmar sig 60 seglar 30 – 40
fotare med all inbyggd komfort. Känslan av att segla en skärgårdskryssare
har man hela tiden burit med sig och längtat tillbaka till. Utöver att det
är en fantastisk segelbåt finns också det sociala kittet med likasinnade
som är oerhört viktigt. Men det finns fler klasser som de kan lockas till.
Jag tänker närmast på vår Nordiska Folkbåt, som i dag lockar över fler
och fler medelålders och äldre seglare med konceptet - trevliga
kappseglingar under gemytliga former med en stark social gemenskap. Jag
tror att SSKF har möjlighet att suga upp en del av dessa med de nybyggnadsmöjligheter
som i dag står till buds. Hos Zarins i Köping finns i dag formar till två
olika moderna rymliga Reimers 22:or. Problemet är att de inte sänker medelåldern
inom förbundet utan snarare tvärtom. Vi måste fånga upp och locka till oss
de yngre seglingsintresserade generationerna.
22 klubben med Allan Fröberg i
spetsen är inne på rätt linje. A 22 börjar mer och mer framstå som en
”kult” båt med all det skimmer som Per Thelander så fint beskriver i
hans bok Alla Våra Skärgårdskryssare –” I jakternas förgyllda värd,
är varje jakt ett väsen med egen historia, kappseglingsmeriter, berömda ägare,
konkurrenter, konstruktörer som förlorar sig i en ymnig ryktesflora.”
Tillbaka till konsekvenserna av
mitt beslut. Utgångspunkten för att titta på mitt skrov med regelboken i
hand var att hitta den begränsande faktorn. Snart visade det sig att
vertikalmått V1 är ett avgörande mått. Jag lade skrovets linjeritning
(0-spantet) på min. mått för V1 (22:a = 48cm) samt ritade in Lx med ett
framtrim på c:a 5 cm mot vad Reimers ritning visar. Deplacementberäkning på
denna vattenlinje ger ett deplacement på c:a 2000 kg. Lx blir då 9,5m och
lvl 8,55m. Lx med besättning ombord blir då c:a 10m. Sittbrunnen har jag
placerat längre akterut än vad som är vanligt på 22:or och får då en större
trimmverkan av besättningens vikt samtidigt som det blir mer utrymme i
ruffen. Min. deplacementet med Lx 9,5 blir 1967 kg och K måttet
2,44m. Med ovanstående beräkningar av skrovvikten och med en blyköl på c:a
900 kg hamnar jag nära min. deplacementet som i detta fall är 1967kg. Att
jag väljer en kölvikt på endast 900kg beror på att blykölens tyngdpunkt
hamnar mycket lågt samt att skrovet har stor formstabilitet tack vare sin
bredd på 2.5m.
Det känns märkligt med ett skrov som kan klassas både som 22:A, 30:a eller 40:a. Regeln är så utformad att det faktiskt fungerar. Visserligen blir dimensioneringen av skrovet olika med avseende på panelvikt, däcksvikt, bottenstockar, kölstråk m.m.
Anders Swedbergs 40:a 96 Scarlett är byggd på samma skrov, ett S30 skrov i grunden. Att S30 inte blev bra som 30:a tror jag beror på den omöjliga kompromissen att försöka klämma in en stor komfortabel inredning i ett 30:a skrov, med den viktökning som följer. En S30 har ett deplacement på ungefär 3600 kg nästan 1000 kg mer än vad en Sk30:a bör väga.
Nu när beslutet är taget
och ritningarna inlämnade till KN återstår ”bara” lite båtmekande.
Lars Nordlund
